Manus: Nikolaj Gogol
Översättning: Bengt Jangfeldt
Regi: Sergej Merkusjev
Skådespelare: Ulf Rönnerstrand, Susanna Vildehav, Mikael Dahl.
Scenograf: Emma Örn
Kostym: Martina Sildén
Rekvisita: Ola Åhman Svensson och Susanna Brink
Rekvisitateknik: Andreas Johansson
Ljud:  Malin Tengvard, Susanna Brink
Ljus: My Persson, Nina Gabrielsson
Produktion: Mia Kjellkvist, Foxmouse Productions, Kristin Näs
Grafisk design: Fabian Lidman
Foto: Lina Noväng

 

Premiär 20 mars 2009.


Aksentij Ivanov Poprisjin är en helt vanlig man. Han hatar sitt jobb, sin chef, vitkål, dumma finskor och allt annat som förpestar livet. Han är nästan precis som vem som helst.
Det är bara det att han har börjat höra och se saker som ingen människa tidigare hört eller sett.


I Ryssland 1835, när Nikolaj Gogol skrev En dåres anteckningar, var den en satir över ett politiskt system. I 2000-talets Sverige är det snarare en tragikomisk betraktelse över det moderna samhällets avsaknad av gemenskap; runt omkring oss finns människor som, likt Aksentij, kan komma att ta sin tillflykt i en annan, ”bättre” verklighet. Isolerade själar utan kontakt med andra människor, som kanske helt enkelt behöver någon som älskar dem och ser dem för den dem verkligen är. Oavsett om det är en dåre eller en kung…

Göteborgs Posten säger: ”Resultatet inte bara imponerar i sin ambition. I stora stycken har det också blivit levande teater. /…/ Det porträtt han (Ulf Rönnerstrand) gör /…/ är urstyvt. /…/ flödande scenografisk vitalitet och frigjort spel. /…/ Det är fräckt och rent ryskt.”  Läs hela recensionen.